In English

Trikloreten  (uppdaterad 2010)

Trikloreten är en färglös, klar, lättflyktig vätska med en söt doft, som påminner om kloroform. Ämnet är ej brännbart. Det är ett effektivt lösningsmedel för bl.a. fetter, varför det främst används som avfettningsmedel.

Trikloreten oxiderar i luft till att ge korrosiva sönderfallsprodukter. Vid oxidation bildas dikloracetylklorid, som i närvaro av vatten omvandlas till saltsyra, fosgen (COCl₂) och kolmonoxid. Aluminium kan angripas av den bildade saltsyran och omvandlas till aluminiumklorid, som katalyserar dimerisering av trikloretylen till hexaklorbuten.

Standardkvalitet innehåller 99,7 % trikloreten, medan extra stabiliserad s.k. lättmetallkvalitet innehåller ca 99 % trikloreten. För att undvika självoxidation och dimerisering tillsätts vanligtvis stabilisatorer, t.ex. trietylamin eller diisopropylamin. Extra stabiliserad trikloreten kan innehålla stabilisatorer som t ex 1,2-epoxibutan, etylacetat eller epiklorhydrin.

Västeuropas kapacitet för tillverkning av trikloreten var  266 000 ton år 1990. År 2006 hade den europeiska konsumtionen minskat till 25 000 ton. Det mesta, cirka 80 %, används som lösningsmedel vid synteser.

Överlåtelse och användning av trikloreten har reglerats. Den dominerande användningen i Sverige av trikloreten är som avfettningsmedel. Trenden för användningen av trikloreten visar en tydlig nedgång enligt produktregistrets siffror, från flera tusen ton per år under 1990-talet till cirka 120 ton 2008. 

Kontaktperson: Margareta Östman,  08-519 411 62
Kemikalieinspektionen Box 2, 172 13 SUNDBYBERG, kemi@kemi.se
08-519 411 00* fax 08-735 7698