Kemikalieinspektionens logotyp
column.gif (842 bytes)

Teknisk beskrivning av ämnet

tillbaka


In English

 

Kreosot (1994)

 

Cas-nr: 8001-58-9
Synonymer:
Fysikaliska data:
Smältpunkt: -
Kokpunkt: 250-350°C
Ångtryck: beroende av destillationsintervall
Vattenlöslighet: svårlösligt

Kreosot är, liksom t.ex. bensin, ett produktnamn. Namnet kreosot kommer av grekiskans kréas "kött" och sö´zö "bevara","bibehålla". Kreosotprodukter blandas av mittfraktionerna från destillation av tjära för att passa specifikationer på fysikaliska parametrar som täthet, vatteninnehåll och destillationsområden. Dessa är ofta fastslagna i olika standarder, som är beroende av användarnas olika traditionella krav på funktion.

Kreosot kan framställas ur både trä- och stenkolstjära. Trätjära används för det mesta som sådan, varför produktionen av trätjärekreosot är mycket liten. Denna kreosot är lågkokande och består huvudsakligen av fenol, kresol och guajakol.

Träkreosot används för farmaceutiska ändamål och för rök-aromframställning och framställning finns sedan många år i Sverige.

Stenkolstjära är framför allt en biprodukt från stålverkens koksverk. Även vid processer som framställning av stadsgas och hushållskoks uppkommer tjäror. Eftersom olika processer används, t.ex. är processtemperaturen mycket olika, bildas tjäror med olika kemisk sammansättning. Detta inverkar naturligtvis på vilka ämnen som kommer att ingå i de olika destillaten. Kreosot blandas av de destillat som har kokpunkter över 200 °C. Destillationen avbryts vid omkring 360 °C. Slutpunkten är beroende på de specifikationer som finns på viskositet och mjukhet hos återstoden, stenkolstjärbecket. De fraktioner som destilleras av under 200 °C innehåller t.ex. benzen, toluen, xylen och fenol och används som kemiska råvaror eller bränslen.

Mellandestillaten kallas, allt efter destillationsintervall för bl.a. naphthalene oils, middle oils, creosote oils, wash oils, anthracene oils och heavy oils och innehåller i huvudsak de ämnen som har kokpunkter inom destillationsområdet. Olika tillverkare tar ut olika många och olika breda fraktioner, alltefter anläggningstyp och kundkrav. Olyckligtvis kallas inte bara ungefär samma funktion för olika namn utan samma namn kan stå för olika fraktioner utvunna i olika destillationsintervall beroende av fabrikat. Gemensamt är dock att alla i huvudsak innehåller i destillationsintervallet kokande kolväten av aromattyp där varje ämne ingår med någon procent. Små mängder av alla övriga ämnen i tjäran kan också återfinnas i varje fraktion.

Naphthalene oils destilleras mellan 200 °C och 250 °C (naftalen har kokpunkten 217 °C) och de kan innehålla upp till 60-65 % naftalen. Fraktionen kan användas för utvinning av naftalen. Den innehåller även förutom metylnaftalener, inden och bifenyl, heterocykliska föreningar som kinolin och lättare tjärbaser och tjärsyror som pyridin och fenol. Man har identifierat ca 50 enskilda ämnen i denna fraktion.

Middle oils, creosote oils och wash oils destilleras mellan 250°C och 300°C och innehåller olika kombinationer av 2 aromatringar och enkla alkylgrupper, t.ex. acenaften, dibenzofuran och metylfluorener.

De tyngre destillaten kallas anthracene oil och/eller heavy oil, destillationsintervallet är ca 300-350°C, och de kan, som namnet antyder, användes för utvinning av antracen. I dessa återfinns huvudsakligen mer eller mindre konjugerade system av 3 och 4 aromatringar som t.ex. förutom antracen, fluoranten, pyren, krysen och system med heteroatomer som karbazol. Konjugerade 4-ringssystem och tyngre molekyler blir till största delen kvar i återstoden, becket. Den temperatur vid vilken man avbryter destillationen har stor inverkan på den kemiska sammansättningen hos närmast lättare fraktion.

Av dessa fraktioner blandas alltså de produkter som benämnes kreosot. Ibland använder man i dessa också restprodukter som uppkommit i övriga processer i anläggningen t.ex. restoljor från utvinning av naftalen eller fenol. Resultatet blir en bärnstensfärgad till svart vätska, praktiskt taget vattenolöslig.

Kreosoter används mycket som träimpregneringsmedel. En annan vanlig användning är att pyrolysera dem till kimrök (carbon black). Mindre andel används för att blanda i beck och asfalt så att de får lagom konsistens för att kunna användas som t.ex. vägbeläggning. Stenkolstjäreprodukter är också bra bränslen, kreosot motsvarar i kokpunkt ungefär petroleumbränslen som diesel och lättare eldningsoljor.

I Sverige framställs inte stenkolskreosot utan vi importerar sådan kreosot för  användning som träimpregneringsmedel.

sidtopp


Kontaktperson: Margareta Östman,  08-519 411 62
Kemikalieinspektionen Box 2, 172 13 SUNDBYBERG, kemi@kemi.se
08-519 411 00* fax 08-735 7698